 |
| STARTSIDAN |
| HÖKEBO |
| NYHETSBREV |
| BILDGALLERI |
| RIDLÄGER |
| KURSER |
| LÄGERHÄSTAR |
| SALUHÄSTAR |
| TRÄNINGSHÄSTAR |
| HINGSTAR |
| AVELSSTONA |
| REFERENSER |
| EKSEM & PARASITER |
| KONTAKT |
| THILDES BLOGG |
 |
| Eksem | Parasiter & avmaskning |
Den absolut vanligaste frågan när det gäller om man skall köpa en importerad islands häst gäller sommareksem. Något som många studier visat och jag tror mycket på är att vi bör förebygga eksem hos importerade hästar från dag ett för att minimera risken att en allergi utvecklas. Sommareksem är en allergi mot såkallade Svidknott (Culicoides spp) och det finns ännu inget bot mot denna allergi. Den visar sig under de månader som Svidknotten finns på betena. Det har absolut inget att göra med sol eller proteinöverskott som man förr trodde så man bör absolut inte svälta sina hästar på protein. Knotten är som mest aktiva i skymningen och gryningen och ju bättre väder (varmt och vindstilla) desto aggressivare är dom. Knott trivs bättre på frodiga beten än på lite magrare gräs och därför kan fodermängden ibland påverka eksemets omfattning. I en studie som utfördes -86 innan förebyggande åtgärder blev kända visade man på att ca 25% av alla importerade hästar utvecklade eksem. Denna siffra går att jämföra med ca 5% på svenskfödda hästar. En importerad häst löper alltså ca 5 gånger större risk att drabbas av sommareksem än en svenskfödd häst OM man inte förebygger. Om man är försiktig i början behöver risken inte vara större än på en svenskfödd häst. Vanligast är att eksemet visar sig den tredje sommaren och man skall alltså inte "pusta ut" efter en sommar utan fortsätta förebygga. Det har också visat sig att en häst som importeras när den är ung löper mindre risk att drabbas än en "gammal" häst. Sommartid är det viktigt att man skyddar hästarna mot alla bitande insekter Detta gör man enklast genom att ha eksemtäcke på sin häst när de vistas ute. Jag har provat mig fram bland eksemtäcken och överlägset på marknaden är Boetts eksemtäcken. Bra passform, slittåligt och så finns det i flera färger och en stor uppsjö med storlekar. Detta i kombination med diverse insektsavstötande medel ger bästa effekt. Själv har jag haft god erfarenhet av PROB deo som endast innehåller naturliga ämnen och dessutom är mycket lättapplicerat. Då det är ett helt giftfritt alternativ så måste man inte skydda sina händer och inte heller oroa sig över kringliggande vattendrag etc. På de mest utsatta ställena, tex. skapet/juvret, använder jag även såkallad Skillingaryd salva (även kallad 4Ess). 4Ess lindrar klådan och dämpar svullnaden som kan uppstå vid insektsbett. Det finns en uppsjö av olika produkter på marknaden och man får prova sig fram till det man tycker fungerar bäst. Man kan även ta in hästarna på de knottätaste tiderna på dygnet (skymning och gryning) för att minska risken ytterligare men låt då täcket sitta kvar på! Det är bra att tvätta sina hästar sommartid så därför schamponerar vi hästarna minst en gång i månaden med PROB shampoo som fungerar avskräckande mot insekter och fungerar jättebra mot mjälliga mankammar. Då det återfuktar huden så hjälper det även hästar som kliar sig för att de blivit torra i mankam/svansrot. Jag är återförsäljare för en del av de produkter jag nämnt ovan. Det som fungerar bra på mina hästar vill jag gärna erbjuda alla de som köper häst av mig. PROB schampoo, PROB olja, Dynavena och Boetts eksemtäcken finns alltid här på gården och säljs till bra priser. Kontakta mig gärna om ni har frågor eller funderingar kring utfodring och förebyggande av eksem. Du som behöver tips om hur du skall sköta din eksemhäst får också gärna höra av dig. Jag har stor erfarenhet och har fått de flesta hästarna helt symptomfria så att de mår bra sommartid (dock går eksem inte att bota).
|
Det finns ett antal olika sorteras maskar som vi varje sommar kämpar mot. En kort presentation av de vanligaste följer nedan: Små blodmaskar är mycket vanliga och finns i alla hästar. De lever i grovtarmen på hästarna och kan övervintra och därmed följa med till nästa säsong. När de gått i vila under vintern fungerar inte avmaskningsmedel eller likn. utan det gäller att behandla dessa när de är aktiva (under sommarhalvåret). Bandmaskar har man märkt är ganska ofarliga. De skadar inte hästen invärtes men trots detta vill vi självklart inte att det skall vara frågan om några större angrepp. Stor blodmask är en vanligare sort och mycket farligare än de små blodmaskarna. De vandrar genom hästen och orsakar ofta kärl skador som i sin tur kan leda till kolik. Springmask är också en ganska ovanlig mask. Vanligaste symptomen är att hästarna kliar svansen. Spolmask är en såkallad typisk unghästmask. Man skall därför avmaska föl vis 8 och 16 veckors ålder mot spolmask för att undvika för stora angrepp. Den är vanligast på beten där det finns mycket föl och unghästar och äggen är mycket motståndskraftiga. Styngflugelarver utvecklas från ägg som styngflugan lägger på hästens framben. De syns ofta som små vita prickar som hästarna sedan slickar i sig och styngfluge larven passerar genom hästen. Den orsakar egentligen ingen skada inuti hästen och därför är den traditionella "höstavmaskningen" inte nödvändig eftersom den bara bidrar till ökad resistens hos de andra maskarna. Om man ändå vill avmaska mot styngflugans larver är det bäst att göra det i slutet av september eller början på oktober. För att hålla beståndet nere skall man avmaska sin häst regelbundet och man skall vara noggrann med att inte bara byta märke utan även byta mellan olika verksamma substanser. Det finns en uppsjö av avmaskningsmedel och för att man skall veta vilken grupp de tillhör så tänkte jag berätta om några av de vanligaste märkena nedan. Tetrahydropyrimidiner såsom Banminth eller Fyrantel gör så att maskens näringsupptag förstörs så att de helt enkelt "svälter ihjäl". De tar död på de vuxna maskarna och skall ges 3 dagar före betesläpp (mitten på maj) och sedan var 4:e vecka. Föl skall avmaskas vid 8 och 16 veckors ålder samt i februari (för att bli av med spolmask). Avermektiner såsom Ivomec, Bimectin, Eraquell och Noromectin gör så att maskarnas nervsystem förstörs och de tar flera åldrar av parasiten. De är ej effektiva mot bandmask men har en längre verkningstid mot de vanliga små blodmaskarna. Den skall ges tre dagar innan betessläpp (mitten av maj) och sedan var 8:e vecka under betesperioden. Föl skall avmaskas vid 8 och 16 veckors ålder samt i februari (för att bli av med spolmask). Milbemyciner såsom Cydectin verkar under mycket lång tid för den hänger kvar längre inne i hästen. Som men andra starka preparat är detta ej lämpat på föl eller unghästar yngre än 4 månader. Till äldre hästar ges den 3 dagar före betesläpp och sedan var 12:e vecka under betesperioden. Ni som undrar varför Axilur inte finns med på ovanstående lista så beror detta på att Axilur har visat sig ha mycket liten effekt på den vanliga lilla blodmasken (ökad resistens i Sverige) och därmed rekommenderar inte veterinärer att det används. Det fungerar dock fortfarande mot spolmask. Tips från de som arbetar med att ta fram avmaskningsmedel är att byta mellan de olika preparaten årsvis. Man skall alltså använda ett preparat ett år och sedan skifta till en annangrupp. Tex Ivomec ett år och sedan Banminth nästa år och sedan går det bra att använda Ivomec igen. Byt inte mellan varje avmaskning för då skapar man resistens hos maskarna. Allra bäst är alltid att skicka in träckprov för att veta exakt vad man bör avmaska med. Det finns många företag som gör detta bland annat kollamasken.nu. |
